Inledning till tema intersektionalitet

I inbjudan till detta temanummer skrev den svenska redaktionen att nordisk rättsvetenskaplig forskning under de senaste decennierna allt mer har uppmärksammat olika maktrelationer i förhållande till rätten, men att interaktioner mellan olika maktrelationer inte har analyserats i någon större utsträckning. Däremot har genusvetenskaplig forskning behandlat interaktioner mellan kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder eller funktionshinder inom vad som har kommit att kallas intersektionalitet. I det följande introducerar vi föreliggande nummers intersektionella analyser, och diskuterar det sammanhang de kan placeras i. 1980 hade Retfærd sitt första temanummer om kvinnorätt som fem år senare följdes upp av tema ’kvinderetfærd’. 1989 publicerade den amerikanska rättsvetaren Kimberlé Crenshaw artikeln som tillsammans med en uppföljande artikel 1991 idag uppfattas som startskottet för teoribildningen kring termen intersektionalitet. När nu Retfӕrd uppmärksammar intersektionalitet finns anledning att undersöka temats rötter. I denna inledning diskuteras först Crenshaws tongivande artiklar som sprungna ur dialoger mellan å ena sidan feministisk teori och praktik, och andra sidan rätten och vetenskapen. Därefter riktar vi fokus mot den roll (artiklar i) Retfærd spelat i Norden för analyser av olika underordnade gruppers möte med rätten.