Miljöproblemen med föroreningar i mark och vatten började att uppmärksammas på allvar i Sverige i början av 1970-talet. Det blev då alltmera tydligt att industrisamhället hade byggt upp en miljöskuld som inte bara utgjorde en lokal belastning på omgivningen, utan också ett storskaligt miljöproblem. 10 kapitel MB ställer reparativa krav på sanering eller efterbehandling, i synnerhet om verksamheten som hade orsakat problemen var nedlagd. Här är det alltså fråga om det ansvar som förorenaren har gentemot det allmänna att avhjälpa skador som uppkommit av hans verksamhet. Reglerna kan tillämpas på mark och vattenområden, byggnader och anläggningar som är förorenade och där dessa förhållanden innebär en risk för skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (10:1 MB).